OMFATTANDE RENOVERINGAR

År 1987 påbörjades en omfattande renovering av värdshuset. Vid utgrävningarna hittade man, under källarplanet, grundmurarna till Kartusianerklostret Pax Mariae, Marias fred, som gett namnet till staden Mariefred. Detta ansågs sensationellt eftersom man tidigare trott att kyrkan, som i dag ligger bredvid värdshuset, var byggt på klostrets murar.

Riksantikvarieämbetet påbörjade utgrävningar för att kartlägga klostermurarna och renoveringen försenades med ett år. Klostret började byggas på 1490-talet och revs i samband med byggnationen av Gripsholms Slott 1537 under Gustav Vasa.

Vissa av de fynd som hittades användes till värdshusets inredning. Vid murarna fann man bland annat två klosterbrunnar och ett kvarnhjul som nu finns i vinkällaren. Innertaket i Smockska rummet utgörs av pålar som hittades i blåleran under värdshuset. Pålarna klövs, torkades och konserverades. Riksantikvarieämbetet daterade pålarna och konstaterade att de fällts under vintern 1507.

År 1989 återinvigdes Gripsholms Värdshus efter noggrann renovering och tillbyggnad. Den gamla huvudbyggnaden från 1750-talet blev förlängd med 12 meter och rymmer två av kungasviterna. Parkettgolven är ritade efter original från svenska slott och herresäten.

Under hela uppbyggnadsarbetet har tre konstnärer gjort utsmyckningarna på väggarna i alla gästrum, konferenslokaler och i taket i receptionen. Symbolerna i det handsmidda trappräcket från Smockska rummet och intarsiorna i parkettgolvet visar olika tidsepoker ur Mariefreds historia.

MARIEFRED OCH GRIPSHOLMS SLOTTS HISTORIA

TOLVHUNDRAÅRIG HANDELSPLATS

De äldsta lämningarna på Slottsholmen är från 800-talet e.Kr. och består av en offerplats, där dåtidens befolkning dyrkade sina hedniska gudar. Från 1000-talet har man hittat rester av ett boningshus och ett antal runstenar som bland annat berättar om färder till nutidens Turkiet, till det inre av Ryssland och till Island. Fynd av pärlor vittnar om handelsförbindelser med Indien. Dessa har sannolikt erhållits som betalning i Miklagård – idag Istanbul – för sålda pälsverk, skinn, järn och bärnsten.

BÖNDER FÖRSTÖRDE DEN FÖRSTA BORGEN

Riksdrotsen i Sverige – skattmästaren eller dagens finansminister – Bo Jonsson Grip lät uppföra en rikt utsmyckad borg på Slottsholmen som invigdes 1380. Vid Grips död sex år senare stormades borgen av missnöjda och ”utsugna” bönder, den förstördes och stod i ruiner.

KARTUSIANERKLOSTRET

1490 kom två Kartusianermunkar på besök till biskop Rogge i Strängnäs och bad om mark för att bygga ett kloster. Biskopen vände sig till Sten Sture d.y. som skänkte marken runt kullen där kyrkan är placerad i dag. Klostret byggdes 1493. Kartusianermunkarna hade avlagt ett tysthetslöfte, som bara fick brytas vid söndagarnas högmässa. Munkarna var mycket kompetenta i dåtidens läkemedelskonst, odlade helande örter och framställde läkande örtoljor. Varje munk hade egen cell och en täppa att sköta om. För att undvika att mötas vid klostrets gemensamma brunn grävde varje munk en egen brunn och slapp på så sätt frestelsen att råka tala med någon av de andra munkarna och bryta den anbefallna tystnaden.

GUSTAV VASA BLIR KUNG

Den 6 juni 1523 valdes Gustav Vasa till kung av Sverige i Strängnäs domkyrka, ett datum som vi idag firar som Sveriges nationaldag. Gustav Vasa kom till makten efter ett blodigt befrielsekrig mot danskarna med Kristian II, Kristian Tyrann, i spetsen. Kungen lovade att bygga upp en svensk krigsmakt, att skapa en svensk lagstiftning och ge adeln sina privilegier och makt tillbaka, något som krävde stora summor pengar.

NY BORG AV GAMMALT KLOSTER

Den katolska kyrkan hade under lång tid varit den starkaste ekonomiska makten i landet. Gustav Vasa, som hade hört berättas om tysken Martin Luther och hans reformationslära, beslutade att reformera Sverige genom att själv bli kyrkans överhuvud och därigenom själv kunna förfoga över kyrkans enorma tillgångar. Katolicismen förbjöds, munkar och nunnor drevs ut ur landet och alla kloster, bland annat Kartusianerklostret i Mariefred jämnades med marken. I Mariefred användes klostrets gamla byggstenar till att uppföra en försvarsborg på Slottsholmen. Borgen stod färdig 1547 med sina fyra, då kanonförsedda, runda torn samt byggnaderna som sammanbinder tornen och hade till syfte att försvara den viktiga utskeppningshamnen av framför allt järn från Åkers bergslag.

MER FÄNGELSE ÄN SLOTT

Vasaborgen, som vi idag känner som Gripsholms Slott, kom emellertid aldrig att användas för försvarsändamål utan utnyttjades i första hand som fängelse för Gustav Vasas söner. Erik XIV, som ärvde makten efter sin far Gustav, kände sig förföljd av sin yngre bror Johan III, som satt på en förläning i Finland. Johan och hans hustru Katarina Jagellonica fängslades och hamnade som fångar på Gripsholms Slott. Under fångenskapen föddes prins Sigismund. Efter att ha haft broderns familj i förvar under sex år kände sig Erik XIV inte hotade längre utan släppte familjen fri. Resultatet blev en snabb statskupp med ombytta roller som resultat – Erik fängslades och Johan blev kung. Erik XIV fördes runt bland fängelsehålor på olika slott i landet till dess han slutligen hamnade på Örbyhus Slott i Uppland, där han serverades arsenikförgiftad ärtsoppa och dog.

SLOTT MED CENTRALVÄRME

Flera familjefejder följde och till sist kom den tredje Vasasonen till makten, hertigen av Södermanland, Karl IX. Han växte upp på Räfsnäs Gård utanför Mariefred och var därför välbekant med trakterna. Karl IX insåg Gripsholms Slotts möjligheter och var den som förvandlade den gamla Vasaborgen till ett slott. Han lät släppa in ljus i rummen genom att sätta in karpater i väggarna, flytta upp skottgluggarna, sätta in riktiga fönster och han byggde också ett slags centralvärmeanläggning för hela slottet. Tack vare det renoverade slottet levde också bygden upp och byn utanför slottet började växa. 1605 erhölls stadsprivilegier och staden fick namnet Mariefred efter Kartusianerklostret som en gång låg här – Pax Mariae, Marias Fred.

FRÅN FÄNGELSE TILL ÄNKEDROTTNINGSBOSTAD

Gripsholms Slott kom aldrig att bli ett regentsäte, utan har främst tjänats som säte för änkedrottningar som ofta förvisades ut i provinserna för att inte störa politiken i Stockholm. Här satt till exempel Gustav II Adolfs hustru, Maria Eleonora av Brandenburg, när maken stred i Tyskland. Efter kungens död i Lützen 1632 ville förmyndarregeringen inte ha den illa omtyckta drottningen och hennes dotter i Stockholm, utan de förvisades att leva på Gripsholms Slott. Maria Eleonora älskade sin make så högt att hon bevarade hans hjärta i ett silverskrin som hon tog med sig på sin flykt från landet. Sin 14-åriga dotter Kristina lämnade hon emellertid kvar.

UNIK SLOTTSTEATER

Gustav III var oerhört stolt över sitt Vasaursprung. Han älskade att leva i fantasin och vad kunde passa bättre för detta än den fantastiska Vasaborgen Gripsholms Slott? Gustav III firade många jular på slottet. Hela hovet och ett teaterkompani var alltid med i kungens följe på Gripsholms Slott. I ett av tornen byggdes en teater, som ser likadan ut idag, som 1792 när det ödesdigra skottet, som dödade Gustav den III avfyrades på Operan i Stockholm. Teatern används idag endast en gång om året för en konsert och då använder man endast orkesterdiket, inte själva scenen. Allt är bevarat i original på Slottsteatern – kulisser, maskinerier och dekorer.

FÖR FULA DAMER ENLIGT BELLMAN

Gustav III tyckte mycket om Carl Michael Bellman, som på kungens inbjudan ofta vistades i Mariefred. Bellman tyckte emellertid att staden var för provinsiell, damerna för fula och slottet för omodernt. På den tiden hade Mariefred 14 krogar på ungefär samma folkmängd som nu för tiden (ca 5 000). Idag har staden tre krogar.